sofia källgren

Koh Pangan gillar jag skarpt! Lite livligare än Lanta men ändå inte lika hysteriskt som Phuket....iallafall inte där vi var. Vi grillade med några surfare och lite annat folk på stranden, badade, var på full moon, åt färska kokosnötter lekte med jätte söta valpar som bodde där med mera (näää mamma jag pussas inte med valparna och har inte fått rabies)

Resan till Koh Phangan gick bra och vi fixade allt själva...det vill säga alla byten med mera och tjänade på så vis ganska många bath och dessutom rätt mycket tid. För så fort dom där förbann.....piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip lapparna klistras på på ens tröja om vart man ska är man inne i en mycket ond cirkel. Olika resesamordnare klipper ihop resor åt turister som glatt betalar den "billiga" penningen för att komma fram dit de ska MEN dessa ordnade resor sker med samma bussar som man själv kan fixa biljetter till med två undantag. 1: De ordnade resorna tar en också till dyra matställen ute i ingenstans när man är som absolut hungrigast där man får vänta på obestämd tid imellan byterna för att sedan ta en till nästa buss. 2: Du får du betala några hundra bath extra för dessa biljetter .....såååååååå irreterande. För vi  lyckades som sagt ta oss dit smidigt  och billigt men på hemvägen åkte vi dit när en "snäll" man på bussen övertygade oss om att hans minibuss skulle ta oss fortare till Lanta för några bath extra istället för den stora lokala bussen som stannar några gånger efter vägen. Så vi köpte varsin biljett för att lite senare märka att vi var inne i klisterlapps fällan, vi fick vänta hungriga på den dyra stället de tog oss till för att sedan upptäcka att det var samma lokala buss som senare tog oss vidare till Krabi!

I Krabi skulle vi köpa biljett vidare till Lanta. Men sista bussen från Krabi till Lanta hade redan gått när vi kom fram och vi fick ta en privat tuck tuck till färjan, ta oss över med bilfärjan tillsammans med en kvinna som vi fick åka med för att sedan ringa några vi känner på Lanta för att få skjus till våra bungalows.

Oj oj vad trött vi var när vi kom fram!

Jag säger bara en sak......aldrig mer de där fördjävliga klisterlapparna, man blir föst omkring som boskap bara för att de ska kunna klämma ut varenda liten bath man har kvar i fickan.

Men jag är inte bitter.....