Mättare kan ingen vara..

Trodde att jag skulle bli avundsjuk inför samtalet hem och allt de gottade sig i, kan ju säga -inte en chans!

Jag har ätit all julmat jag gillar plus go efterrätt och choklad. Tyvärr så är jag hemma duktig på att lyssna på den inre rösten som säger "ta lite till, du vet inte när du får äta så här gott igen" När man då befinner sig i Thailand och det är ett faktum att köttbullar, potatis, marabou med mera inte kommer att avnjutas på väldigt läänge blir rösten inte svagare, och jag är rent ut sagt PROPP MÄTT.

Nu ska jag ringa hem via msn, tyvärr blir jag inte placerad på bordet eftersom Lars stenåldersdata inte har webcam så jag får snällt sitta med via datorn under trappen =\

Kram på er och fortsatt god jul!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0